Att vara en hållbar modekonsument handlar om att göra medvetna och genomtänkta val. Men tänk igenom dina nyköp noga innan:

• Villhöver jag det bara?
• Går det att köpa begagnat? Kan jag ha tålamod att vänta tills det dyker upp secondhand?
• Kan jag vårda och laga det jag redan har? 

Om svaret på samtliga frågeställningar är nej – då gäller det att göra ett så hållbart nyköp som möjligt. När jag köper nyproducerade plagg handlar jag antingen från schysta klädmärken som har en hållbar affärsmodell eller plagg som har certifierad hållbarhetsmärkning.

Vilka klädmärken och företag är hållbara? 

Hur vet man det? Nästan alla klädmärken påstår sig vara hållbara; ofta genom att marknadsföra ekologiska, återvunna eller innovativa material. Men materialet har ganska liten påverkan på ett plaggs totala miljöpåverkan och återvunnet material minskar bara klimatpåverkan med 5-10 %. Den stora boven är volymen plagg; de 80-100 miljarder plagg som produceras årligen. Det viktiga är därför företagets affärsmodell; om den handlar om att sälja stora volymer, till låga priser, låg kvalitet och som pumpar ut trender och massor av kollektioner, är företaget sannolikt inte hållbart. 

Hållbara företag är såna företag som har:

• hållbar design – en design eller ett formspråk som inte följer snabba trender.
• kvalitet – plaggen är gjorda för att hålla och för att kunna lagas.
• undviker rea, kampanjer och utförsäljningar för att skapa FOMO och få konsumenten att göra ogenomtänkta köp.
• transparens kring sitt hållbarhetsarbete över hela sin produktionskedja inklusive löner och arbetsvillkor.

En bonus är om företaget också erbjuder lagning, secondhand eller uthyrning som en del av en cirkulär affärsmodell. 

Vad är en certifierad hållbarhetsmärkning? 

Det finns många olika certifieringar för textilier och en certifiering innebär att ett plagg har granskats och godkänts av en tredje oberoende part eller organisation. De olika certifieringarna har olika protokoll för produktionens påverkan på miljö och människa. Det är regler för ekologisk odling, sociala villkor, energi-, kemikalie- och vattenanvändning, men också krav om kvalitet och vissa fall livslängd. Här har jag sammanställt de vanligaste miljömärkningarna och kortfattat beskrivit vad dom innebär:

Som ni ser är det en djungel och ingen av märkningarna är ”perfekt”. Till exempel har GOTS krav om minimilön men inte om levnadslön. Fairtrade arbetar för baslöner och på sikt levnadslön men är ingen ekologisk certifiering som sådan även om den oftast kombineras med en sådan. Min favorit är kombinationen av Fairtrade och GOTS.

Hoppas att det här kan vara en hjälp för er nästan gång ni ska göra ett väl genomtänkt köp. Tänk på att ett plagg inte är hållbart, hur miljöcertifierat eller cirkulärt ett företag än är, om produkten inte kommer till användning. Alla plagg har stor miljöpåverkan och en miljöcertifiering eller ett ”hållbart” varumärke är inget alibi för överkonsumtion.